Vänner, kära självläkare,
Har du märkt att du under vissa dagar i månaden känner dig social, är full av idéer och har massor av energi, medan du andra dagar helst vill dra dig undan och vara för dig själv?
Kanske förändras sömnen, magen känns svullen eller sådant du vanligtvis hanterar utan problem känns plötsligt överväldigande.
Det kan vara lätt att betrakta dessa förändringar som något som bara händer. Men bakom menscykeln finns ett avancerat samspel mellan hormoner, nervsystem, ämnesomsättning och kroppens olika signalämnen.
Och ju mer vi förstår om det samspelet, desto lättare blir det att förstå varför måendet kan förändras så mycket under menscykelns olika faser.
Vad händer egentligen under menscykelns olika faser?
Menscykeln räknas från menstruationens första dag till dagen före nästa menstruation. En cykel på 28 dagar används ofta som exempel, men längden varierar mellan kvinnor och även mellan olika cykler.
Under cykeln sker flera hormonella förändringar.
1. Menstruationen: när en ny cykel börjar
Om ingen graviditet har uppstått sjunker nivåerna av östrogen och progesteron. Det gör att livmoderslemhinnan stöts ut och menstruationen börjar.
Samtidigt frisätts prostaglandiner, signalämnen som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hos vissa kvinnor är sammandragningarna knappt märkbara. Hos andra kan de orsaka kraftig mensvärk.
2. Follikelfasen: när östrogenet stiger
Efter menstruationens början utvecklas äggblåsor i äggstockarna under påverkan av hormonet FSH. Östrogennivåerna stiger gradvis och livmoderslemhinnan börjar byggas upp på nytt.
En del kvinnor upplever mer energi och ett jämnare humör under denna del av cykeln, men upplevelsen varierar.
3. Ägglossningen: kroppens förberedelse
När östrogennivåerna når en viss nivå utlöses en ökning av hormonet LH, vilket leder till ägglossning. Ett moget ägg frigörs från äggstocken.
Vissa märker av ägglossningen genom förändrade flytningar eller en lätt smärta i nedre delen av magen. Andra känner ingenting alls.
4. Lutealfasen: när progesteronet får större betydelse
Efter ägglossningen bildas gulkroppen, som producerar progesteron. Progesteron hjälper till att förbereda livmoderslemhinnan inför en eventuell graviditet.
Om ingen graviditet uppstår minskar produktionen av progesteron och östrogen mot slutet av fasen.
Det är under den här perioden som många kvinnor upplever premenstruella besvär. Men varför reagerar vissa så mycket starkare än andra?
PMS och PMDD: varför påverkas humöret?
PMS, premenstruellt syndrom, kan innebära både kroppsliga och känslomässiga besvär. Vanliga upplevelser är irritabilitet, nedstämdhet, trötthet, sömnförändringar, svullnad och ömma bröst.
PMDD, även kallat PMDS på svenska, är en svårare form av premenstruella besvär där de psykiska symtomen kan påverka vardagen mycket kraftigt.
En viktig detalj är att besvären inte nödvändigtvis beror på att kvinnan har onormala hormonnivåer.
Forskningen pekar på att vissa kvinnor kan vara mer känsliga för de normala hormonella förändringarna under menscykeln.
Progesteron, allopregnanolon och hjärnans signalsystem
När progesteron omsätts i kroppen bildas bland annat ämnet allopregnanolon. Det påverkar GABA-A-receptorer, som är en del av hjärnans system för att reglera nervcellernas aktivitet. GABA är en viktig hämmande signalsubstans i nervsystemet.
Hos vissa kvinnor tycks känsligheten för förändringar i allopregnanolon spela en roll vid PMDD.
Det här är ett intressant exempel på hur hormoner och nervsystem samverkar.
Det handlar alltså inte enbart om hur mycket hormon kroppen producerar, utan också om hur hjärnan reagerar på hormonella förändringar.
Varför gör mensvärk ont? Prostaglandinernas roll
För att förstå mensvärk behöver vi titta närmare på prostaglandiner.
Prostaglandiner är signalämnen som bildas från fettsyror i kroppens cellmembran.
När menstruationen börjar frisätts prostaglandiner i livmoderslemhinnan. De bidrar till att livmodern drar ihop sig så att slemhinnan kan stötas ut. Det är en normal del av menstruationen.
Men höga nivåer av vissa prostaglandiner kan ge kraftigare sammandragningar och minska blodflödet till livmoderns muskulatur under korta perioder. Det kan bidra till smärta.
Prostaglandiner kan också påverka andra delar av kroppen, vilket är en förklaring till att vissa kvinnor upplever illamående, diarré eller huvudvärk i samband med menstruationen.
Det är här forskningen om fettsyror, särskilt omega-3, blir intressant.
Omega-3: hur kan fettsyror påverka kroppens signalämnen?
Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA är viktiga beståndsdelar i kroppens cellmembran. Men deras biologiska betydelse stannar inte där.
Olika fettsyror kan också fungera som utgångsmaterial när kroppen bildar signalämnen som är involverade i bland annat inflammation.
Arakidonsyra, en omega-6-fettsyra, används exempelvis för att bilda flera typer av prostaglandiner. EPA kan ingå i andra signalvägar och påverka vilka lipidbaserade signalämnen som bildas.
Det betyder inte att omega-6 är dåligt eller att omega-3 automatiskt motverkar mensvärk. Båda typerna av fettsyror har viktiga funktioner.
Men samspelet mellan dem är en av anledningarna till att forskare har intresserat sig för omega-3 vid menstruationsrelaterade besvär.
Vad har studierna visat?
Studierna har haft ett särskilt fokus på hur fettsyrorna EPA och DHA kan påverka inflammatoriska processer och kroppens bildning av signalämnen.
I en klinisk studie från 2012 undersökte forskare effekten av omega-3 hos 95 unga kvinnor mellan 18 och 22 år som upplevde mensvärk. Resultaten visade att kvinnorna som fick omega-3 upplevde mindre mensvärk och hade ett lägre behov av smärtstillande läkemedel jämfört med placebogruppen.
Studien är ett intressant exempel på hur omega-3 och dess biologiska funktioner har blivit en del av forskningen om menstruationsrelaterade besvär.
För dig som vill läsa mer: Omega-3 och mensvärk, klinisk studie (2012)
Magnesium: Varför är samspelet med kalcium så viktigt?
Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineraler och deltar i hundratals enzymatiska reaktioner. Det behövs bland annat för normal energiomsättning, muskelfunktion och nervsystemets normala funktion.
Men vad innebär det egentligen?
Musklerna behöver både aktivering och avslappning
För att en muskel ska kunna dra ihop sig behövs kalcium. När muskeln sedan ska återgå till sitt viloläge krävs flera reglerade processer där bland annat magnesium och ATP har betydelse.
Magnesium har alltså en viktig roll i kroppens normala muskelfunktion och i samspelet mellan muskelaktivering och avslappning. Eftersom mensvärk är nära kopplad till livmoderns sammandragningar har forskare intresserat sig för magnesium och dess betydelse i dessa processer.
Det är en intressant koppling som visar hur mineraler, muskelfunktion och kroppens biokemiska processer samverkar.
Magnesium och vitamin B6 vid PMS
Magnesium har också uppmärksammats inom forskningen om premenstruella besvär, inte minst i kombination med vitamin B6.
I en klinisk studie från 2010 undersökte forskare hur magnesium, vitamin B6 och kombinationen av dessa påverkade PMS-symtom hos kvinnor. Resultaten visade att PMS-symtomen minskade under studieperioden, med störst förbättring hos kvinnorna som fick kombinationen magnesium och vitamin B6.
Studien är särskilt intressant eftersom både magnesium och vitamin B6 har viktiga funktioner i kroppen. Magnesium bidrar till normal muskelfunktion och nervsystemets normala funktion, medan vitamin B6 bland annat bidrar till normal psykologisk funktion och reglering av hormonaktiviteten.
För dig som vill läsa mer: Magnesium, vitamin B6 och PMS (2010)
D-vitamin: varför undersöks det vid mensvärk och hormonella besvär?
D-vitamin förknippas ofta med skelett och kalciumupptag. Men vitaminet har också betydelse för normal muskelfunktion och immunsystemets normala funktion.
I kroppen omvandlas D-vitamin till en aktiv form som kan binda till D-vitaminreceptorer och påverka hur vissa gener uttrycks. D-vitaminreceptorer finns i flera olika vävnader, vilket är en av anledningarna till att forskare undersöker vitaminets betydelse inom fler områden än skelettets hälsa.
D-vitamin och menstruationsrelaterad smärta
D-vitamin har uppmärksammats inom forskningen om mensvärk, bland annat genom sin koppling till prostaglandiner och andra biologiska processer som påverkar inflammation och smärtsignalering.
I en randomiserad, placebokontrollerad klinisk studie från 2021 undersökte forskare effekten av D-vitamintillskott hos 116 kvinnor med primär dysmenorré, alltså mensvärk utan bakomliggande sjukdom, och låga D-vitaminnivåer.
Resultaten visade att kvinnorna som fick D-vitamin upplevde en större minskning av menstruationsrelaterad smärta jämfört med placebogruppen.
Även en systematisk översikt och metaanalys från 2024, som sammanställde resultat från 11 studier med totalt 687 deltagare, fann att D-vitamintillskott var förknippat med en statistiskt signifikant minskning av mensvärk.
Forskningen ger därmed intressanta resultat kring D-vitaminets betydelse i de biologiska processer som är kopplade till menstruationsrelaterad smärta.
För dig som vill läsa mer: D-vitamin och mensvärk, klinisk studie (2021), D-vitamin och mensvärk, systematisk översikt och metaanalys (2024)
Saffran: vad är det som gör växten så intressant?
Saffran kommer från blomman Crocus sativus och är kanske mest känd som en exklusiv krydda.
Men saffran innehåller också flera bioaktiva ämnen. Två av de mest uppmärksammade är crocin och safranal. Crocin hör till de ämnen som bidrar till saffranets karakteristiska färg, medan safranal är en viktig del av dess doft.
Inom forskningen har man bland annat undersökt hur ämnen i saffran kan påverka biologiska processer kopplade till nervsystemet och känslomässigt mående.
Varför studeras saffran vid PMS?
Eftersom PMS och PMDD kan innebära betydande förändringar i humör och känslomässigt välbefinnande har forskare intresserat sig för saffran och dess bioaktiva ämnen, framför allt crocin och safranal.
Saffran har undersökts i kliniska studier med kvinnor som upplever premenstruella besvär, med lovande resultat.
I en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie från 2008 undersöktes saffransextrakt hos 50 kvinnor med PMS. Resultaten visade en tydligare minskning av premenstruella symtom hos kvinnorna som fick saffran jämfört med placebogruppen.
Studien är ett intressant exempel på hur saffran, som har använts traditionellt under lång tid, också har uppmärksammats inom modern forskning om kvinnors hälsa.
För dig som vill läsa mer: Saffran och PMS, klinisk studie (2008)
Endometrios: inflammation, oxidativ stress och forskning om NAC
Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. Tillståndet kan orsaka inflammation, smärta och ibland påverka fertiliteten.
Men varför är forskare intresserade av oxidativ stress i samband med endometrios?
Vad är oxidativ stress?
Kroppen bildar ständigt reaktiva syreföreningar som en del av sin normala ämnesomsättning. I lagom mängd har de viktiga funktioner, bland annat inom cellernas signalering.
Men när bildningen av reaktiva ämnen överstiger kroppens förmåga att hantera dem kan oxidativ stress uppstå.
Oxidativ stress har uppmärksammats inom forskningen om endometrios eftersom den kan samverka med inflammatoriska processer.
NAC och glycin: två byggstenar i kroppens antioxidantsystem
En av kroppens viktigaste antioxidanter heter glutation. Glutation består av tre aminosyror: glutamat, cystein och glycin.
NAC, N-acetylcystein, kan användas av kroppen som källa till cystein.
Glycin är en annan av byggstenarna.
Det är därför NAC och glycin ofta diskuteras tillsammans när man pratar om glutation och kroppens antioxidativa processer.
Vad visar forskningen om NAC vid endometrios?
NAC har väckt intresse inom forskningen om endometrios, bland annat genom sina antioxidativa egenskaper och sin betydelse för kroppens bildning av glutation.
I en italiensk klinisk studie från 2023 undersökte forskare 120 kvinnor med endometrios som fick NAC under tre månader. Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av mensvärk, smärta vid samlag och kronisk bäckensmärta. Forskarna observerade även en minskning av endometrioscystornas genomsnittliga storlek och ett minskat behov av smärtstillande läkemedel.
Studien, som genomfördes utan en separat kontrollgrupp, bidrar med intressanta kliniska observationer kring NAC och endometrios.
NAC och glycin är dessutom båda viktiga för kroppens bildning av glutation, en av kroppens centrala antioxidanter. Studien från 2023 undersökte specifikt NAC, medan glycins roll här handlar om dess funktion i kroppens eget antioxidantsystem.
För dig som vill läsa mer: NAC och endometrios, klinisk studie (2023)
PCOS: varför är insulin en viktig del av bilden?
PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är ett hormonellt och metaboliskt tillstånd. Det kan bland annat innebära oregelbunden ägglossning, förhöjda nivåer av androgener och förändringar i ämnesomsättningen.
En viktig del av forskningen om PCOS handlar om insulin.
Vad händer vid insulinresistens?
Insulin är ett hormon som hjälper kroppens celler att ta upp och använda glukos. Vid insulinresistens svarar vissa vävnader sämre på insulinets signaler. Kroppen kan då behöva producera mer insulin för att upprätthålla normala blodsockernivåer.
Hos många kvinnor med PCOS förekommer insulinresistens, även om det inte gäller alla.
Förhöjda insulinnivåer kan också påverka äggstockarnas hormonproduktion och bidra till ökad produktion av androgener.
Det är ett exempel på hur ämnesomsättning och reproduktionshormoner kan påverka varandra.
Varför har myo-inositol blivit intressant?
Myo-inositol är ett ämne som förekommer naturligt i kroppen och ingår i flera system för cellsignalering. Det är bland annat involverat i signalvägar kopplade till insulin, vilket har gjort ämnet särskilt intressant inom forskningen om PCOS.
Forskare har undersökt myo-inositol hos kvinnor med PCOS, med fokus på bland annat insulinkänslighet, ämnesomsättning, hormonella faktorer och menstruationscykeln.
I en systematisk översikt och metaanalys från 2024 granskades 30 kliniska studier med totalt 2 230 deltagare. Resultaten visade att inositol kan ha positiva effekter på vissa ämnesomsättningsrelaterade markörer hos kvinnor med PCOS.
Forskningen är intressant eftersom den belyser sambandet mellan insulinets signalering, ämnesomsättningen och kroppens hormonella funktioner.
För dig som vill läsa mer: Inositol och PCOS, systematisk översikt och metaanalys (2024)
Menspaketet: vår sammansättning med fokus på kvinnors näringsbehov
När vi förstår hur många olika processer som samverkar i kroppen blir det också tydligt varför en varierad och näringsrik kost är viktig.
Vi har därför satt samman Menspaketet med fem produkter som innehåller olika vitaminer, mineraler, fettsyror och växtbaserade ingredienser.
Flow Multivitamin ger en bred kombination av vitaminer och mineraler.
Flow Multiherbs innehåller en blandning av örter och växtextrakt särskilt framtagen för kvinnor, bland annat maca, dong quai, ashwagandha, rödklöver och saffran.
Vitamin D3K2 kombinerar D-vitamin och K-vitamin, som bland annat bidrar till normal muskelfunktion respektive normal benstomme.
Magnesium Forte innehåller magnesium som bidrar till normal energiomsättning, muskelfunktion och nervsystemets normala funktion.
Omega-3 tillför fettsyrorna EPA och DHA. Beroende på aktuell sammansättning kan paketet innehålla vår algbaserade variant eller fiskolja.
Individuella tillägg
Utöver Menspaketet finns även Saffron, NAC, Glycin och Myo-inositol som separata produkter i vårt sortiment.
De olika ingredienserna har uppmärksammats inom forskningsområden som vi har fördjupat oss i här ovan.
Lär känna din egen cykel
Det finns ytterligare en viktig del av kvinnohälsa som inte handlar om enskilda näringsämnen.
Att förstå sina egna mönster. Två kvinnor kan ha liknande hormonella förändringar men uppleva dem på helt olika sätt. Därför kan det vara värdefullt att under några menscykler uppmärksamma hur sömn, energi, humör, aptit och kroppsliga symtom förändras.
Kanske upptäcker du att vissa besvär återkommer vid ungefär samma tidpunkt varje månad. Eller att din upplevelse påverkas av stress, sömn eller andra faktorer.
Det handlar inte om att kontrollera kroppen, utan om att förstå den bättre.
Menscykeln kan berätta mycket om hur kroppen mår. Genom att uppmärksamma återkommande mönster, förändringar och behov blir det lättare att förstå vad som påverkar det egna välbefinnandet.
Och kanske viktigast av allt: kraftig smärta, återkommande besvär eller känslomässiga svängningar som påverkar vardagen är inget man bara ska behöva acceptera som en självklar del av att vara kvinna.
"Kunskap om kroppen ger oss bättre möjligheter att förstå dess signaler, göra medvetna val och ta våra behov på allvar."
Avslutande ord
Ju mer vi förstår, desto bättre kan vi ta hand om vår hälsa.
Kvinnors hälsa handlar om betydligt mer än enskilda hormoner eller näringsämnen.
Menscykeln är ett samspel mellan hjärnan, äggstockarna, livmodern, nervsystemet och ämnesomsättningen. Prostaglandiner påverkar livmoderns sammandragningar. Hormoner samverkar med hjärnans signalsystem. Insulin kan påverka reproduktionshormonerna och kroppens antioxidativa processer är en del av cellernas normala funktion.
Allt hänger ihop.
Forskningen om D-vitamin, magnesium, omega-3, saffran, NAC och myo-inositol är intressant just för att den hjälper oss att förstå olika delar av denna komplexa helhet.
Samtidigt finns det sällan en enda förklaring till varför vi mår som vi gör, och inte heller en enda lösning som passar alla. Kunskap om kroppen ger oss bättre möjligheter att förstå dess signaler, göra medvetna val och ta våra behov på allvar.
Det är också det jag vill inspirera till genom att dela med mig av forskning och kunskap om hälsa.
Önskar dig allt det bästa.
Kärlek,
Diamantis